Den senaste tiden har jag haft anledning att reflektera kring min egen och andras förväntan på att kunna ge snabba och kärnfulla svar på svåra frågor. Reflektionerna har kommit att kretsa kring tre fallgropar. Den här texten handlar om dem. Låt oss börja med en metafor.

”Du har en molande värk i knäet. Du har fått ställa in dina träningspass och den efterlängtade höstpromenaden. Humöret börjar svika och du bestämmer dig för att kontakta en läkare.

Så snart du nämner ordet knä för läkaren skiner han upp, snörar av sig sina fotriktiga skor i storlek 48 och överräcker dem till dig, utomordentligt nöjd.

När du frågar hur hans skor skall lösa ditt knäbekymmer svarar han märkbart irriterad att skorna minsann har löst alla hans tidigare knäbesvär, att han nu kan träna obehindrat och tillägger att du utifrån ditt ifrågasättande inte verkar ha något egentligt intresse av att bli bra i knäet.”

Den tillspetsade historien innehåller de tre fallgroparna. Väl värda att ha i åtanke om du liksom jag emellanåt ägnar dig åt problemlösning och rådgivning.

1. Skippa undersökningen, diagnosen och rusa till handling.
2. Fokusera på att åtgärda symptom utifrån till synes uppenbara orsaker.
3. Förutsätta att lösningar som har tjänat dig väl kommer vara relevanta för andra.

Skippa undersökningen, diagnosen och rusa till handling.

Har det hänt att du försökt frälsa omgivningen med spontana sanningar och förhastade rekommendationer? Känner du igen dig i att omgivningen ibland förväntar sig att du ska leverera svar och konkreta rekommendationer utan att ha fått möjligheten att förstå kontexten, utmaningen eller det egentliga problemet?

För min del är svaret ja på båda frågorna. Varför är det så? Borde vi inte veta bättre?

Möjligen finns en delförklaring i vår jakt efter omedelbar belöning och en historik av att snabba svar har blivit hyllade – medan ord som analys, diagnos och ”Jag behöver förstå bättre” har mötts med otålighet.

Med tanke på kostnaderna och den tid som krävs för att ge mer genomtänkta svar är det kanske inte så konstigt att vi fortsätter att rusa till handling trots vetskapen om att billigt kan bli dyrt och snabbt bli långsamt.

“We fail more often because we solve the wrong problem than because we get the wrong solution to the right problem”

Russel L. Ackoff

Fokusera på att åtgärda symptom utifrån till synes uppenbara orsaker.

Den andra fallgropen är att stirra sig blind på symptom och lockas av förenklade orsak/verkan-lösningar istället för att försöka förstå de verkliga problemen och dess rotorsaker.

“Säljkårens prestation beror på X.”
“Den höga personalomsättningen bland yngre kollegor beror på att Millennials bara bryr sig om Y.”
“Om samhället utvecklas åt ett visst håll är orsaken Z.”

Enkla förklaringar finns på alla nivåer. När vi förklarar och argumenterar kring våra egna beteenden, vardagskonflikter i hemmet, prestationsutmaningar på jobbet eller förändringar i samhället.

Vi vet att världen är mer komplex än så. Men oavsett hur självklart det är trillar vi dit titt som tätt.

Utöver att lösa fel problem riskerar fokus på symptom att straffas av oönskade konsekvenser som man inte har tagit höjd för. Allt vi gör leder till reaktioner. Problem eller åtgärder bör inte ses som isolerade företeelser.

“Everything is hooked up to everything else – you can’t just change one thing without creating changes in many other places”

Marvin Weisbord

För att finna rotorsaker och ta höjd för eventuella följdeffekter kan det vara klokt att ta hjälp av en strukturerad och bred ansats när man närmar sig ett problem.

Förutsätta att lösningar som har tjänat dig väl kommer vara relevanta för andra.

Den tredje fallgropen handlar om hur lätt det är att bygga sina rekommendationer på ett medvetet eller omedvetet antagande att det som har varit bra för mig kommer vara bra för dig.

Emotionell priming, det vill säga att våra attityder till en viss aktivitet påverkas av våra tidigare intryck av liknande aktiviteter, kan förklara varför vi ofta återkommer till samma lösningar trots att förutsättningarna är annorlunda.

“Att börja arbeta med SAFe har varit en succé hos oss, så min absoluta rekommendation är att ni gör samma resa!”

Medvetenhet och en verktygslåda med analysmodeller.

För att inte själv vara läkaren som skippar undersökningen och diagnosen, lockas av enkla förklaringar eller ordinerar sin egna skor till patienterna kan en medvetenhet om dessa fallgropar och en verktygslåda med analysmodeller vara värdefulla att ha.

Har du några favoritramverk/analysmetoder som har hjälpt dig att bättre förstå utmaningar och ge relevanta rekommendationer?

Exempel: cost-volume-profit, Porters femkraftsmodell, Marvin Weisboards Six Box Model, ABC-modellen (OBM), Service Profit Chain, Hertzbergs tvåfaktorteori, Boston-matrisen.