Just perioden efter semestrarna är vi extra benägna att komma igång med en förändring. De flesta av oss känner igen sig och har varit där – “Nu ska det blir ändring!” Nu ska jag börja träna, nu ska jag gå i trapporna istället för att ta hissen, nu ska jag sluta äta godis på vardagskvällarna, nu ska jag stänga av mobilen på kvällen för att istället umgås med familj och vänner.

Denna motivation brukar ofta sammanfalla med brytpunkter som efter semestern, vid ett nytt år men kan också vara månadsskiftet eller helt enkelt inför en ny vecka. Då tenderar vi att känna oss extra laddade att börja på en ny kula. Detta fenomen är något som kallas för “fresh start effect”.

Forskare har kommit fram till att brytpunkter mellan det som varit (t ex förra året eller förra veckan) och det nya som ska komma (det nya året eller nästa vecka) gör att vi blir både mer målmedvetna och motiverade. Och vi får även ett stärkt självförtroende när det gäller vår förmåga att lyckas med något nytt.

Hjälper “fresh start effect” till för att lyckas med förändring?

Tyvärr visar forskningen att “fresh start effect” inte verkar ha någon betydelse för om vi lyckas ändra vanor på sikt. Det ger lite bränsle för att sätta igång, men hjälper inte att ta bort de många faktorerna som hindrar oss såsom uppskjutarbeteenden (läs mer om hur prokrastinering hindrar oss att utveckla nya vanor), för låg motivation, glömska eller det faktum att många förändringar helt enkelt är väldigt svåra att lyckas med.

För det är ju svårt att lyckas ändra vanor. Psykologiforskaren Lally har kommit fram till att det i genomsnitt tar 66 dagar att skapa en ny vana. En enkel vana tar enligt Lally 18 dagar att få till, och då handlar det om något så enkelt som att dricka ett dagligt glas vatten. En svårare vana, som att göra 50 sit ups varje dag före frukost, kan ta hela 254 dagar att få till.

Dr. BJ Foggs forskning (Stanford University) visar tydligt att den nya vanans svårighetsgrad – i relation till belöningen – är en avgörande faktor kopplat till att lyckas med förändring. Exempelvis är det lätt att skapa en vana att ligga i soffan och titta på Netflix. Det är även väldigt belönande. I jämförelse är det mycket svårare att ge sig ut och springa 1 mil några gånger i veckan – och i det fallet är även den kortsiktig belöningen låg.

Vad kan vi då göra för att lyckas med en bestående förändring?

Vad kan vi då göra? Ja självklart ska vi dra nytta av bränslet vi kan få genom “fresh start effect”. Men vi ska inte gå i fällen och tro att det är hela lösningen. Vi behöver sätter mer fokus på vad som krävs för att lyckas med förändring över tid.

Ett bra tips är att minska svårighetsgraden. Inte bara lite utan väldigt mycket.

Att lägga ribban för högt är en vanlig anledning till att många kastar in handduken efter en kort tid. Särskilt vid brytpunkter, när motivationen är extra hög, finns risken att vi tar i lite väl mycket när vi sätter vår ambitionsnivå. Vår omgivning brukar tyvärr även “hjälpa till” att sätta väldigt höga mål. Jag minns när jag bestämde mig för att skapa en vana att springa 2 gånger i vecka (vilket jag hade stora svårigheter med…). Omgivningen fokus på “hur långt springer du?!” och jag kunde skönja ett tydligt “missnöje” med att jag inte sprang “tillräckligt” lång (i deras ögon).

I stället för att sätta ribban uppe i himlen, visar forskning att det är mycket bättre och framgångsrikt att starta med små myrsteg. Att t ex börja med att gå upp för trappan istället för att ta hissen. Om vi även sätter samman det nya beteenden med en annan redan etablerad vanan eller situation skapar vi en rutinmässig “trigger”. Exempelvis genom att ta trappan när vi kommer till jobbet varje morgon (vi kommer ju till jobbet varje morgon). När vanan att röra mer på sig börjar etableras kommer det blir mycket lättare att ta ett steg till. Det i sin tur kommer vara belönande genom en positiv känsla av att varit framgångsrik och motiverande för att ta nästa steg.

Naturligtvis fungerar “fresh start effect” på precis samma sätt på våra arbetsplatser. Nya mål sätts inför det kommande året. Inspirationen är hög i målsättningsarbetet och ambitionsnivåerna tenderar att stiga mot skyarna. Eller så bestämmer vi oss för att efter semestrarna ska vi ta tag i det “där” som inte blivit gjort. Eller kanske vi i slutet av veckan säger: “nästa vecka sätter vi igång med x”. Men tyvärr missar vi att det viktigaste i förändringen är att få just förändringen att hända. Det räcker föga att bara sätta målen.

Genom små medel kan vi hjälpa oss själva att lyckas med förändring. Problemet är sällan bristen på kunskap om förändring, utan problemet är att vi inte tillämpar det som forskningen visat under många år. Människan är komplex, men när det handlar om förändring har vi många svar för att lyckas.

Och sätter vi fokus på att ta bort trösklar och hinder, istället för att sätta dit dem i vägen för oss, kommer vi komma en en bra bit på vägen.