Enligt många mätningar ligger Sverige bland de främsta när det gäller jämställdhet. Att vi gör det tror jag är ett av våra största hinder framåt.
Jag är rädd för att landet lagom nöjer sig med lagom jämställdhet. Skall vi vara med i racet om framtiden behöver vi vara mycket bättre än så här, vi behöver den rätta och den bästa kompetensen för att utveckla vårt samhälle, organisationer och företag. Kompetens bärs av kvinnor och män. Och vi behöver jämställt tillgång till båda för att optimalt stå oss i den globala världsutvecklingen.
Vad är jämställdhet?
Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt och möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt.
Med kvantitativ jämställdhet menas en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t ex inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Med kvalitativ jämställdhet menas att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället.
Jämställdhetsutvecklingen går på många håll framåt, men svensk arbetsmarknad, svensk idrott, m fl är ännu långt ifrån jämställda. Exempelvis satte Riksidrottsförbundet 2011 ett tydligt jämställdhetsmål, ”t o m 2017 skall inget kön vara representerat med mindre än 40 procent i våra 71 specialidrottsförbunds styrelser”.
Med sju månader kvar till RFs stämma i maj når 26 av 71 förbund, d v s endast 36 %, målsättningen. Nuläget 2011 var 38 %. Ett annat exempel är att det år 2004 fanns 12 % kvinnor i svenska företagsledningar. År 2010 hade kvinnorna i ledningen ökat till 14 % och 2015 till 19 %.
Detta är mycket oroväckande med tanke på alla människors lika värde och hur tydlig forskningen är avseende jämställdhetens fördelar. Exempelvis visar forskningen att jämställdhet i företag tydligt:
- ökar innovationsförmågan
- förbättrar styrningen av verksamheten
- ökar konkurrenskraften och lönsamheten
- ökar attraktiviteten som arbetsgivare
- stärker varumärket
Jämställdhetsarbetets möjligheter och utmaningar
Ett vanligt mönster i jämställdhetsarbete är att vi uppnår ”70/30-fördelning”. Där uppstår en nöjdhet, eller ett motstånd, som gör att vi släpper taget om det fortsatta förändringsarbetet. Hur kommer det sig att arbetet stannar upp eller rinner ut i sanden då?
Låt oss studera några exempel på vad själva förändringsarbetet för ökad jämställdhet har för möjligheter och utmaningar.
Rent kvantitativt innebär jämställdhet att några behöver flytta på sig till förmån för det andra könet. Utifrån forskningens slutsatser om nyttan av jämställda samhällen, funktioner, organisationer och företag är det på intellektuell nivå inte svårt att vara positivt till det. Men när det kommer ner till en själv, den enskilda individen, då är viljan att ”flytta på sig” inte lika hög till förmån för ett högre syfte och en nytta som dessutom många gånger ligger lite längre fram i tiden. Och rent kvalitativt innebär jämställdhet att individen behöver bryta ofta omedvetna vanor och beteenden, vilket av naturen är obekvämt och vet individen dessutom inte om det, så ändrar hen inte på sig. Omedvetenheten, okunskapen och ovilligheten jobbar emot förändringen.
Ibland uttrycks ett frågetecken om finns det lika hög motivation hos båda könen att ta t ex ett styrelseuppdrag? Ett annat och kanske bättre sätt att ställa frågan, finns det jämställda förutsättningar för både kvinnor och män att lyckas i styrelseuppdrag? Kan det vara så att det finns former och förutsättningar som gör att kvinnor och män inte lika gärna vill ta en plats i en styrelse, i en ledning, i en specifik grupp eller en chefsposition? Viljefrågan handlar många gånger om jämställdhet i förutsättningar.
En annan förekommande frågeställning är om kompetensen finns, d v s finns det lika hög kompetens hos båda könen att t ex ta sig an ett förtroendeuppdrag? Forskningen visar att i många fall finns kompetensen hos båda könen, men våra strukturer och omedvetna bias hindrar oss från att leta efter, hitta och förorda den kompetenstillsättning som medför ökad jämställdhet.
Finns då kompetensen om jämställdhet och dess nytta, och finns kompetensen om hur man framgångsrikt driver förändringsarbetet? Ja, dessa kompetenser finns och de ökar, men de behöver öka betydligt mera och framförallt breddas till flera. Bristen på kunskap förstärker idag många gånger de omedvetna handlingar som motverkar jämställdhet. En förutsättning och framgångsfaktor framåt är ökad kunskap på både bredden och djupet i samhället i stort, i funktioner, organisationer och företag.
Beteendeförändring är nyckeln till framgång
Det är dock inte ökad kunskap om jämställdhet som kommer vara den förlösande faktorn framåt för att ta sig förbi ”70/30-fördelning”. Utbildning i jämställdhet skapar en förståelse för nyttan, möjligheter och hinder samt inte minst vilket beteende som önskas, men utbildning ändrar i väldigt liten utsträckning individers beteende. Den förlösande faktorn framåt kommer vara att hantera jämställdhetsarbete som ett beteendeförändringsarbete med utgångspunkt i dess framgångsnycklar. Den stora skillnaden kommer handla om att skapa konsekvensstrukturer som förstärker jämställdhet. Rätt konsekvenser, med tonvikt på positiv förstärkning, kommer ge resultat.
Att Sverige ligger bland dom främsta när det gäller jämställdhet i många mätningar fungerar tyvärr också som en positiv förstärkning på att så som vi gör idag är bra. D vs att ”70/30-fördelningen” innebär att vi ligger i framkant. Att vi får positiv uppmuntran på ”70/30” tror jag är ett av våra största hinder framåt och en anledning till att jag är rädd för att landet lagom nöjer sig med lagom jämställdhet.
Jämställdhet är avgörande i racet om framtiden
Som sagt, skall vi vara med i racet om framtiden behöver vi vara mycket bättre än så här, vi behöver den rätta och den bästa kompetensen för att utveckla vårt samhälle, organisationer och företag. Kompetens bärs av kvinnor och män och vi behöver jämställt tillgång till båda för att optimalt stå oss i den globala världsutvecklingen.
Mer om framgångsnycklarna för beteendeförändring kan du läsa om i vår Kunskapsbank (länk) och i våra Insikter (länk).
Anna-Lena Strid, Drive Management