Att lyssna är enkelt, men att verkligen lyssna är en kompetens. Vi tar lyssnandet för givet och vi försummar att fördjupa oss i vad lyssnande verkligen är, därför att vi är mer intresserade av att tala. Kent Adelmann, som är professor på Malmö högskola och docent i didaktiskt lyssnande understryker att det stor skillnad mellan att höra och att lyssna. ”Hörsel är en fysisk process. Lyssnande är en mental process, som handlar om förståelse. Du måste träna kons­ten att lyssna på samma sätt som du tränar dig i att läsa. Och kommunikation handlar lika mycket om lyssnande som om talande”. Trots detta genomförs det betydligt mera träning i att tala än att lyssna. Vi har ett arbete att göra.

Olika nivåer av lyssnande

Det finns olika nivåer av lyssnande, ibland beskrivs tre nivåer och ibland ända upp till sex eller sju nivåer. Här beskrivs fyra olika nivåer av lyssnande. Nivåerna skiftar utifrån vilken uppmärksamhet och nyfikenhet vi lyckas uppbåda i situationen.

  • Icke-lyssnande På den första nivån görs ingen ansträngning av att höra vad den andre personen säger. Här är lyssnaren upptagen med annat och ägnar sin uppmärksamhet åt det. En person som befinner sig på denna nivå kännetecknas av att ofta avbryta, ge respons på fel ställen, att upprepade gånger behöver fråga vad du nyss har sagt eller att inte ge dig någon respons alls.
  • Marginellt lyssnande På denna nivå tar lyssnaren in orden, men lyssnarens inre dialog och bilder är starkare än berättelsen den hör. Lyssnaren hör, men filtrerar orden genom sina perspektiv och erfarenheter. Här är alltså lyssnaren upptagen med sina egna inre tankar och det är lätt hänt att tankarna svävar iväg. Inte ovanligt går uppmärksamheten till något liknande lyssnaren själv varit med om och på att förbereda egna svar och lösningar. Denna nivå är riskfylld då talaren tror lyssnaren hänger med.
  • Värderat lyssnande Här har lyssnarens uppmärksamhet och fokus ökat och lyssnaren försöker aktivt att förstå. Här ställer lyssnaren följdfrågor för att fördjupa. Dock lyssnar hen endast ”logiskt” på talaren utifrån ordens innehåll, d v s lyssnaren är här bra på att tolka den verbala delen, men brister i den grundläggande förståelsen som kommer av att ta in röst, känslor och kroppsspråk. På denna nivå tror lyssnaren att den förstår talaren, men talaren känner sig inte uppriktigt förstådd.
  • Aktivt lyssnande Detta är den mest kraftfulla nivån av lyssnande, men också den mest ansträngande eftersom den förutsätter koncentration och uppmärksamhet både mentalt och känslomässigt. Här lyssnar vi och är närvarande med alla våra sinnen, vi har helt pausat vår egna tankar, tolkningar och känslor. Hela uppmärksamheten ligger på talaren och det den berättar. Vi blir involverade, engagerade, ställer frågor och vill veta mer. Här lever vi oss även in i det som är outtalat som sinnesstämningar, tonfall, ansiktsuttryck, kroppsspråk, ja allt som talaren förmedlar. Att lyssna aktivt handlar om att sätta sig i talarens skor, och samtidigt ge verbal- och icke-verbal återkoppling om att informationen tas in.

Det finns en underliggande värdering, d v s ett ”bättre” och ett ”sämre” lyssnande i dessa nivåer, men med det sagt är budskapet inte att vi alltid skall lyssna aktivt. Lyssnandet skall anpassas efter vad som är bäst för situationen. Generellt kan dock sägas att vi markant behöver öka graden av aktivt lyssnande på varandra.

Vad är nyttan och vad uppnår vi med aktivt lyssnande?

En av ”grundarna” till aktivt eller empatisk lyssnande, Carl Rodgers, beskriver nyttan och vad vi uppnår bäst:

  • ”Active listening is an important way to bring about changes in people. Despite the popular notion that listening is a passive approach, clinical and research evidence clearly shows that sensitive listening is a most effective agent for individual personality change and group development. Listening brings about changes in peoples’ attitudes toward themselves and others; it also brings about changes in their basic values and personal philosophy. People who have been listened to in this new and special way become more emotionally mature, more open to their experiences, less defensive, more democratic, and less authoritarian.
  • When people are listened to sensitively, they tend to listen to themselves with more care and to make clear exactly what they are feeling and thinking. Group members tend to listen more to each other, to become less argumentative, more ready to incorporate other points of view. Because listening reduces the threat of having one’s ideas criticized, the person is better able to see them for what they are and is more likely to feel that his contributions are worthwhile.
  • Not the least important result of listening is the change that takes place within the listener himself. Besides providing more information than any other activity, listening builds deep, positive relationships and tends to alter constructively the attitudes of the listener. Listening is a growth experience.”
”We think we listen, but very rarely do we listen with real understanding and true empathy. Yet listening, of this very special kind, is one of the most potent forces for change that I know”.

– Carl Rodgers

Vikten av att lyssna och lyssna med empati är långt ifrån någon nytt. Ordet ”lyssna” är exempelvis det mest använda ordet i Bibeln. De är även känt att de traditionella kinesiska tecknen har djupa innebörder. I tecknet för lyssna “聽”, finns ett öra på vänster sida och höger sida är sammansatt av fyra tecken,”十 目 一 心”, vilka bl a betyder öga och hjärta, d v s när man lyssnar behöver man inte bara använda öronen, utan också ögonen för att skapa ögonkontakt, och använda hjärtat för att till fullo förstå ämnet. Man lyssnar med koncentrerat sinne. I tecknet ingår också tecknet för dygd, “德”, d v s att tyst lyssna till andra utan att otåligt avbryta är en form av dygd, d v s förtjänst och god egenskap.

Ingen alternativ text angiven för den här bilden

Vad finns det för fallgropar för vårt lyssnande?

”Allt lyssna är enkelt, men att verkligen lyssna är en kompetens”, vad är det då för fallgropar vi ramlar i som gör att vi inte riktigt lyckas lyssna på varandra? Här listas några vanliga fallgropar:

  • Jag försöker lyssna fast jag egentligen inte har tid.
  • Jag hoppar in innan den andre har hunnit prata till punkt.
  • Jag bedömer oavbrutet om det som talaren säger är bra eller dåligt, logiskt eller ologiskt, o s v.
  • Jag blir uttråkad och börjar istället fundera på annat.
  • Jag låter mina tankar direkt associera till det jag tror är mest relevant i det jag hör.
  • Jag tänker ut i förväg vad du ska säga härnäst.

Det är lätt att känna igen sig i de flesta av ovan listande fallgropar, men vad är det som gör att vi faller dit? En anledning är ju just det generellt höga tempot i samhället, vi upplever oss helt enkelt inte ha tid till att lyssna på varandra. En annan att vi inte får lika mycket träning i att verkligen lyssna som att tala, varken hemma, i skolan eller på arbetet. En tredje att det är mer ansträngande att lyssna aktivt än att tala. En fjärde att det är lättare att uppleva och uppfatta det som sägs jämfört med att lyssna och därmed är det också lättare att ge uppmärksamhet och beröm till den som talar, och det som jag får uppmärksamhet och beröm för, det fortsätter jag också göra mera av.

Exempel på träning i att lyssna

Här följer tre träningstips för utveckla din förmåga att lyssna:

  1. Vi tänker ungefär tre gånger snabbare än vi talar, och denna ”dötid” gillar hjärnan att använda till annat än lyssnande. Öva på att fånga upp dig själv när du glider iväg i andra tankar och du slutat lyssna till att återföra fokuset till talaren..
  2. Lyssna på någon annan. Sammanfatta vad den andra har sagt och be om att få återkoppling om du uppfattat hen rätt och hen upplever sig förstådd.
  3. Lyssna till dig själv, agerar du i kongruens med ditt egen inre dialog. Undersök din inre dialog och hur den står i paritet med ditt agerande utåt. För att lyssna på andra behöver vi också kunna lyssna på oss själva.

Utvärdera dig själv

Testa gärna själv med hjälp av nedan frågor var du befinner dig i ditt lyssnande idag och hur andra lyssnar på dig. Tänkt dig en skala från 1-5 där 1 är att du nästa aldrig gör så och att 5 är att du nästan alltid gör så. Hur många poäng får du?

  • När jag lyssnar funderar jag på hur jag uppfattas, eller kommer att uppfattas, av den andra personen.
  • Jag lyssnar inte klart, utan jag hoppar in och fyller i det jag tror de tänker säga.
  • Mina tankar går till det jag tror är mest relevant eller det jag associerar till.
  • Jag lyssnar mer för att kunna svara, än för att förstå.
  • Jag försöker lyssna fastän jag egentligen inte har tid.
  • Jag tänker på om det som personen säger verkar logiskt, ologiskt, rätt eller fel, sant eller falskt.
  • När jag blir otålig avbryter jag.
  • Jag tappar koncentrationen om personen pratar för länge eller om jag inte är intresserad av ämnet.
  • Jag lyssnar mest på orden och tar inte in tonläge, kroppsspråk eller ansiktsuttryck.

Summering

Att lyssna är en underskattad och outnyttjad resurs som vi behöver träna på och använda i mycket högre utsträckning. Genom lyssnandet växer relationer, självförtroende, trygghet, kreativitet, produktivitet, etc. Det är i lyssnandet som allting börjar.

Vi behöver hjälpas åt att ge denna kompetens ännu mera uppmärksamhet och utrymme. Länge har det skrivits och pratas en hel del om vikten av att ledare behöver vara bra på att lyssna, det har skrivits mindre om hur det likaledes är viktigt att vi alla är bra på att lyssna på varandra. Det är dags för lyssnandet att ta lika mycket plats som att tala i alla sammanhang och på alla nivåer.

Källor: