Sedan år 2000 har motivationsteorin Self Determination Theory, SDT, fått mer och mer genomslag. Richard M Ryans and Edward L. Decis forskning om motivation sträcker sig så långt tillbaka som på 1970-talet, men det är först de senaste 15-20 åren som deras snart 50-åriga forskning fått markant, globalt genomslag.

Begreppen ”inre och yttre motivation” från deras teori känner många igen och även grundbehoven; Kompetens, Tillhörighet (Relatedness) och Autonomi. Det som jag upplever att det talats och skrivits mycket mindre om från SDT är hur de delar in motivationen i olika typer, beroende på hur kontrollerad vs autonom (självbestämmande) motivationen är. När jag fick ökad förståelse för dessa olika typer fick jag en a-ha upplevelse i att det inte handlar om huruvida motivationen är ”inre eller yttre” utan om hur autonom motivationen är… Alla dessa olika typer av motivation som SDT beskriver upplever jag ger mycket bättre förutsättningar för att både förstå sig på och bidra till ”utvecklad” motivation.

Alla roller och funktioner i samhället som syftar till att hjälpa människor att utvecklas oavsett om det handlar om barn i skolan eller medarbetare på en arbetsplats borde vara intresserade av och ha kunskap om de olika typerna av motivation och att det är graden av självbestämmande som är den avgörande faktorn.

Låt oss ta det från början.

Vad är motivation?

Det finns ett stort antal definitioner av motivation, d v s det råder inte samsyn i vad motivation exakt är. Däremot finns det hög samsyn i att motivation ”aktiverar”. Motivation handlar alltså om energin och drivkraften att agera, motivation är det som får människor att handla.

Kort om Self Determination Theory (SDT)

SDT är en makroteori om mänsklig motivation och personlighet. Den bygger på tron att människan till sin natur är proaktiv med sin potential och att styra sina inre drivkrafter, att den vill växa och utvecklas samt att det är naturligt för människan att optimera sin utveckling och sina handlingar, dock händer detta inte av sig självt.

För att aktivera denna medfödda potential behöver enligt SDT följande tre grundläggande behov vara uppfyllda. Människan behöver uppleva:

  • Kompetens (Competence), d v s upplevelsen av att behärska sin uppgift och att arbetet med uppgiften leder framåt mot målet.
  • Tillhörighet (Relatedness), d v s upplevelsen att tillhöra ett sammanhang med andra och viljan att interagera med och bry sig om andra.
  • Autonomi (Autonomy), d v s upplevelsen av att styra över sitt eget liv, sitt eget agerande och sina mål.
Ingen alternativ text angiven för den här bilden

Dessa tre grundläggande behov ses enligt teorin som universella, medfödda behov, d v s de är inte inlärda, och de gäller över tid, oavsett kön och kultur. Om behoven är tillfredsställda medför det optimal ”funktion”, d v s människan mår bra, har god hälsa, utvecklas, o s v. Å andra sidan om dessa inte är uppfyllda så får det helt motsatt effekt.

SDT fokuserar på i vilken grad individens beteende är självmotiverat och självbestämt (autonomt) och beskriver utifrån det olika typer av motivation.

Olika typer av motivation

SDT skiljer mellan inre och yttre motivation. ”Yttre motivation” (extrinsic motivation) handlar om drivkraften att agera baserat på influenser utanför själva aktiviteten, d v s motivationen är knuten till resultatet som kommer av den utförda aktiviteten. Vanliga yttre motivationsfaktorer är pengar, betyg, befordran, beröm eller det omvända, varningar om olika typer av påföljder och rena bestraffningar. När vi styrs av yttre motivation gör vi något för att det leder till något annat som är värdefullt eller något vi vill undvika, men som alltså inte direkt är kopplat till själva aktiviteten.

”Inre motivation” (intrinsic motivation) kommer inifrån och är knuten till själva utförandet av aktiviteten. När vi drivs av inre motivation gör vi något för att aktiviteten i sig självt är intressant, ger glädje och tillfredsställelse.

Med ovan beskrivning kan det upplevas som att inre och yttre motivation är diametrala motsatser och två helt olika ”egna” typer av motivation. Inom SDT finns det emellertid en annan viktig distinktion mellan de olika typerna av motivation och det är just graden av självbestämmande, d v s SDT skiljer mellan hur autonomt driven motivationen är jämfört med hur ”kontrollerad” motivationen är.

Autonom motivation inkluderar både influenser från mig själv och från externt håll, medan kontrollerad motivation är strikt knuten till något yttre, resultatet, belöningen alternativt rädslan för bestraffning. När denna ”självbestämmande-dimension” adderas till, växer ett tydligare spektrum av olika typer av motivation fram.

Inom SDT pratas det idag mera om hur kontrollerad vs autonom motivationen är, jämfört med huruvida den är ”inre eller yttre”.

The Self Determination Continuum

För att beskriva alla olika typer av motivation introducerade SDT ett kontinuum, se figur 1 nedan. Detta kontinuum beskriver Amotivation, Intre motivation och flera olika typer av Yttre motivation. Skillnaden mellan varje typ av motivation består i hur stor grad motivationen kommer från en själv, d v s graden av självbestämmande.

Ingen alternativ text angiven för den här bilden

Längst till vänster i “schemat” finner vi ”Amotivation”, i det stadiet saknas helt intention eller motivation att agera. I detta stadium agerar vi människor inte alls eller så agerar vi, men utan intention. Amotivation kommer av att vi inte upplever något värde i aktiviteten, att vi inte känner oss kompetenta nog att utföra aktiviteten eller att aktiviteten inte kommer att leda till ett för mig värdefullt resultat.

Längst till höger i ”schemat”, finner vi den klassiska ”Inre motivationen” (Intrinsic Motivation), d v s utförandet av en aktivitet för det rena intresset och tillfredsställelsen av att göra aktiviteten. Stadiet är fullt ut autonomt och utgör prototypen för självbestämmande.

Yttre motiverat agerande beskriver dimensionerna mellan Amotivation och Inre motivation, där graden av självbestämmande skiljer dom olika typerna åt.

Den yttre motivation som är minst autonom och därmed mest kontrollerad kallas ”Externt kontrollerad” (Externally regulated). I detta stadium agerar människor fullt ut för att tillfredsställa yttre krav, undvika bestraffningar eller uppnå olika typer av belöningar. Dessa yttre reglerade beteenden upplevs ofta som mycket kontrollerade och anledningen till beteendena är fullt ut drivna av yttre faktorer.

Nästa steg till höger kallas ”Introjicerad kontroll” (Introjected Regulation), i detta stadium är motivationen också i hög grad kontrollerad och styrd av yttre faktorer. Här är dock motivationen mer sprungen ur en fokusering på den egna självkänslan, exempelvis att agerandet går ut på skydda sig själv från nederlag. En klassisk form av introjicerat agerande är när en individ är motiverad att visa sina förmågor (eller undvika misslyckande) för att bibehålla sin status. Detta är ett stadium där individers beteenden i hög utsträckning styrs av att undvika skuld, oro eller helt enkelt för att uppnå egoistiska förbättringar.

Det tredje steget inom yttre motivation kallas ”Identifierad kontroll” (Identified regulation). Här börjar motivationen till viss del komma från det inre baserat på personliga värderingar som är viktiga. Identifiering betyder här att individen gör medvetna värderingar om ett agerande/en uppgift är acceptabel eller t o m viktig utifrån ens egna värderingar. Här kontrollerar alltså individen sina värderingar med den sociala kontexten, exempelvis en arbetsplats, och accepterar dem.

Slutligen sista steget inom yttre motivation, vilken är den mest självbestämmande, den kallas ”Integrerad kontroll” (Integrated Regulation). Här guidar inre drivkrafter, personliga värderingar och viljan till hög självkännedom en individs beteende i mycket stor utsträckning. Integrerad kontroll uppstår när ens agerande/uppgifter är i total kongruens med ens värderingar och behov. Agerandet inom integrerad kontroll liknar mycket det inom inre motivation, däremot är det klassat som ”externt” eftersom anledningen till agerandet är att uppnå något ”yttre”.

Inre motivation, integrerad kontroll och identifierad kontroll beskrivs av SDT vara goda motivationstyper som leder till optimal ”funktion” medan introjicerad kontroll, yttre kontroll och amotivation bedöms att vara mer kontrollerad och osjälvständig motivation och därmed mycket mindre fördelaktig.

Exempel utifrån SDT:

Tänk dig en person som misslyckas med en viktig arbetsuppgift i arbetet. Om denna person upplever högt självbestämmande kommer hen att erkänna sitt misslyckande och verkligen tro på att hen kan göra något åt misstaget.

Om samma person upplever lågt självbestämmande, letar hen hellre efter andra saker att skylla på. Hen kommer förmodligen med ursäkter och vill inte erkänna att sin egen roll i misslyckandet. I ett sådant läge är det också viktigt att checka av om personen inte ens känner sig motiverad att fixa misstaget, kanske känner sig personen helt hjälplös över situationen och har upplevelsen att vidta åtgärd ändå inte kommer ha någon verklig effekt, d v s är amotiverad.

Summering och slutsatser

SDT beskriver att människor av naturen är motiverade att växa och utvecklas samt att människor kan bli självbestämmande när det tre grundläggande behoven, kompetens, tillhörighet och autonomi är uppfyllda.

Inom SDT ger den upplevda graden av självbestämmande sex olika typer av motivation, där tre stycken, med hög grad av självbestämmande, beskrivs vara goda typer av motivation för människans prestation, hälsa och utveckling. Övriga tre, där låg grad av självbestämmande råder beskrivs vara hämmande för motivationen.

Denna djupdykning i SDT visar alltså att det inte räcker att prata om inre och yttre motivation och i synnerhet inte att bedöma om inre eller yttre motivation är bättre eller sämre för driva önskat beteende, det är som beskrivet i denna artikel inte så enkelt. Högt självbestämmande är nyckeln och det är inte likhetstecken mellan högt självbestämmande och inre motivation. Vi kan vara motiverade av externa faktorer och fortfarande uppleva högt självbestämmande och detta är också en ”god” motivation. Detta är ett viktigt klargörande då vi människor inte kan undvika att bli motiverade av externa faktorer.

Både inre och yttre motivation styr i hög grad vårt beteende och prestation, nyckeln är alltså ha uppmärksamhet på graden av självbestämmande i våra handlingar och detta regleras bäst genom att maxa upplevelsen av kompetens, tillhörighet och autonomi.

Dessa nyanser inom SDT borde alla roller och funktioner i samhället som arbetar med att hjälpa människor att utvecklas oavsett om det handlar om barn i skolan eller medarbetare på en arbetsplats vara intresserade av och ha kunskap om.

Tips på ytterligare läsning:

Källor: