Enligt John P. Kotter misslyckas mer än hälften av alla förändringsinitiativ på grund av att de inblandade inte tar nulägets utmaningar på tillräckligt stort allvar. För att vi ska bryta våra vanor och utmana oss själva behövs konsekvenser som gör det obehagliga till ett alternativ att överväga.

Var går då gränsen mellan att påtala en situations allvar, på ett sätt som ökar viljan till förändring, och att istället demotivera, skrämma bort eller paralysera sina viktigaste resurser?

När Yahoo-chefen Marissa Mayer för någon månad sedan meddelade personalen att ”ingen skulle få sparken just den veckan” vittnades det, föga förvånande, om ett omfattande motivationstapp. Att situationen är allvarlig råder det inget tvivel om. Men om det var ett klokt kommunicerat budskap eller inte får framtiden utvisa. Vi följer det med spänning.

Har ni erfarenheter av framgångsrik allvarskommunikation eller misslyckade skrämselprofetior från era arbetsplatser?