Det är inte ofta jag blir fascinerad av ett begrepp. Kollektiv intelligens är ett undantag. Det kan betyda olika saker. Det jag tänker på är den kollektiva intelligensen som uppstår när individer samarbetar med varandra och i hög grad lyckas använda och dra nytta av den totala kunskapen som är tillgänglig inom gruppen.

Exempel: Häromdagen satt jag och var frustrerad över ett viktigt problem jag behövde lösa till dagen efter. Jag hade svårt att se någon form av bra lösning, och började känna mig stressad om jag skulle hinna få fram en lösning inom de knappa 24 timmarna som var kvar. Jag får då ögonkontakt med en klok kollega, som troligen ser frustrationen i mina ögon, och ber om 15 minuter.

Jag beskriver problemet. Kollegan lyssnar noga, ställer ett antal frågor samt gör några inspel. Vi fortsätter några minuter att vrida och vända på problemet samt utvecklar några av inspelen. Jag låter ett av inspelen snurra några varv i huvudet, formulerar det till en möjlig lösning, bollar tillbaka – och boom – där satt den! På 15 minuter har vi tillsammans löst en fråga som jag kanske inte alls lyckats lösa själv genom flera timmars arbete. Alternativt hade jag lyckats fram en lösning som kanske varit hälften så smart.

Ekonomie doktor Philip Runsten, vid Handelshögskolan, har kommit fram att det är väldigt stor skillnad mellan olika grupper – i form av beteenden som kan kopplas till intelligens. Kollektivt intelligenta grupper är exempelvis mycket bättre på att lyssna, bekräfta och nyttja utforskande frågor. Och studier visar att det är mycket stora skillnader mellan grupper i detta avseende. Det handlar om skillnader på så mycket som 1 500-2 000 % avseende graden av dessa beteenden. Föga förvånande visar studierna också att de högpresterande grupperna är bättre på att agera kollektivt intelligent.

Kollektiv intelligens i ett organisatorisk kontext

Och detta går ju att flytta till ett organisatoriskt perspektiv. Den organisatoriska intelligensen blir, och är avgörande för hur väl en verksamhet lyckas använda sina samlade kunskapsresurser. Verksamheter med hög organisatorisk kompetens fungerar helt enkelt bättre. De använder resurserna effektivare och får mer gjort med mindre insats. Strategier är mer genomtänkta och de blir bättre på att förverkliga strategierna i vardagen.

Detta är i många organisationer en förhållandevis enkelt sak att utveckla och dra nytta av. De flesta människor både vill, och mår bra av att arbeta effektivt tillsammans. Och trots att de flesta organisationer idag är beroende av att effektiv kunna lösa arbetsuppgifter tillsammans saknas ofta bra strategier för att utveckla den kollektiva intelligensen. Här finns hög potential till både ökad effektivitet, kreativitet och engagemang.

 

Läs mer: Philip Runsten & Andreas Werr, Kunskapsintegration – om kollektiv intelligens i organisationer, 2016